Så kan Vild iver användas i en mening
- De satte åter av i vild fart.
- Närkes hästar äro av en förträfflig ras och födas väl ; eld, mod, iver att springa utmärker dem.
- Det rådde naturligtvis mycken iver och brådska i köket, och där var det nog ingen, som gav sig tid att undra på hur ekorrhonan hade det.
- Jag klättrade långsamt uppför spiraltrappans branta fyrtioåtta steg ; och för varje trappsteg svalnade min iver alltmer.
- Ingen människa har blivit dödat av en vild varg på 200 år.
- De voro utan tvivel kärlekens, men en vild, stormande kärlek, som skrämde henne, ehuru hon icke vågade visa det.
- I vild panik rusade hon hemåt genom skogen.
- Tvåa blev Iver Tildheim Andersen och trea kom Martin Kirkeberg Mörk.
- - Då skall han sitta på sin härlighets tron, ropade Johan Adolf med en predikants iver.
- Mellan mossen till höger och Finnskogen, bergig och vild, till vänster, löper vägen fram i slingrande krokar mot norr.
- Med ängslig iver spanade jag efter det, som jag kunde minnas som mitt eget, men fann det inte.
- Där blev flykt och vild förvirring.
- I och med detta har jag mistat herraväldet ( iver mig själv.
- - Det gör det visst, det, svarade jungfru Stina med en röst som skälvde av rörelse och iver.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
